Fan
Vill skrika, vill gråta, vill ta självmord. Men gör inget, sitter med klumpen i halsen och läser hans sms. Jag tappade honom. Igår. Jag drack, han drack. Vi tjaffsade. Han sa att han inte orka drama. Han sa att han hade tänkt att satsa på mig. Han ångrade sig, ville sluta träffas. Skrev så jävla elaka sms. Va fan ska jag göra. Jag hade börjat falla för honom igen.
Jag känner mig som i ett hål som bara han kan dra mig upp ur. Ingen annan kan. Han säger det finns 1000 andra tjejer, men för mig är han speciell. Men jag vill bara vara med honom, ingen annan. Kan inte tänkta mig nån annan nu när vi redan har börjat setts. Okej tror vi har träffast 2 eller 3 gånger, men ändå! Jag måste försöka acceptera att han inte vill ha mig längre, och sluta skylla på mig själv.
Det känns så jävla jobbigt just nu. Bästa är inte här. Hon kommer säga, vad vare jag sa? Förut när vi träffades så brukade han alltid komma tillbaka och ge mig en ny chans. Får hoppas att han gör det igen. Ska försöka se det som denna mening. Okej det var inte jag som dissa men ändå ett skönt sätt att se det.
If you love something, set it free. If it comes back, it´s yours. If it doesn´t it never was..
</3 (varför måste det göra så ont?)
